Att hålla balansen i djurriket

Att hålla balansen i djurriket är ingen lätt uppgift utan det kräver både utbildning och en djupare förståelse av det naturliga kretsloppet – och detta är något som jägare och jaktförbudet har koll på!

Varje år skapar de årliga jaktsäsongerna debatt bland befolkningen i Sverige, men sanningen är att det som jägarna gör snarare är bra och nyttigt för naturen än något negativt. Något som exempelvis används både innan, under och efter jaktsäsong är något som kallas åtelkamera. En åtelkamera används av jägare för att dokumentera djurlivet, dels för att se vart djuren befinner sig och dels för att kunna se och göra en beräkning av hur många djur det finns av varje art. Med andra ord så används en åtelkamera för att dokumentera vad som föregår på jaktmarkerna när ingen annan än djuren är där.

Vad gör jägarna mer

Många har den uppfattningen att det enda som en jägare gör är att jaga för nöjes skull, men sanningen är att de även göder djuren under tiden mellan jaktsäsongerna för att se till att de överlever får att inte riskera att en art skulle försvinna eller utrotas. Likväl ser jägarna till att inte alla djur blir till föremål för jakt, utan det finns strikta regler för hur många av varje djurart som får jagas under en säsong. Så för att detta nummer inte ska överstiga måste jägarna hålla god kommunikation med varandra under säsongen för att minimera risken att ett djur överjagas.

Skyddsjakt

Något som får många att klia sig i håret är begreppet Skyddsjakt, vad innebär det egentligen? Enligt naturvårdsverket är skyddsjakt något som tillåts av länsstyrelsen under vissa omständigheter på en del djurarter för att bland annat förhindra skador, så som exempelvis att förhindra gäss att konsumera alltför stora mängder av säd på åkrar eller förhindra att björnar tal livet av för många renkalvar och liknande. Med andra ord skulle man kunna förklara skyddsjakten som ett medel för att säkerställa att det naturliga kretsloppet balanseras och att inte allt för mycket försvinner utav det ena eller det andra. Dock ska inte misstolkas att vem som helst får utföra skyddsjakt. Exempelvis i Västerbotten så utses en jaktledare som i samråd med länsstyrelsen väljer ut jägare som ska delta i jakten och sedan vart jakten ska ske, gärna i samband med de personer som äger platsen där jakten avses. Något som kan vara viktigt att veta angående skyddsjakt är att tamdjursägare har rätt att skydda sina djur utan att ett särskilt beslut om skyddsjakt fattats, dock måste personer som använt sig av denna rättighet anmäla detta till länsstyrelsen.

Jakthund

Under jaktsäsongen är det många som har med sig sin jakthund ut i skogarna och ett tips när man ska välja sin jaktkompis är att se till raserna:

  • jämthund
  • finsk stövare
  • wachtelhund
  • gråhund
  • drever
  • tax.

Dock är det viktigt att förstå att det krävs en hel del träning att för att få hunden att förstå det här med jakt. Till exempel kan man se till att använda olika kläder när man leker med hunden och exempelvis jaktkläder när man ska visa att nu är det allvar. Men det bästa man kan göra är att rådfråga någon med god erfarenhet av att träna jakthundar eftersom att otränad jakthund löper större risk att bli skadad av rovdjur under jakt än vad tränade hundar gör.